SKOLGÅRDENS OLIKA ANSIKTEN Östratornskolan den 2 oktober 2003

Skolgården är verkligen en arena med många ansikten. Den skall vara anpassad för att fungera i den pedagogiska verksamheten. Den ska också utgöra ett frirum för eleverna med hänsyn till deras ålder och utveckling. Det innebär bl.a. att där skall finnas utrymme för både lek och idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet.

Struktur i skolgårdsutvecklingen
Många uttrycker behov av strukturer när man planerar utvecklingen av en mångfacetterad skolgård. Vad ska man tänka på? Vilka olika aspekter och behov ska man ha med?
Tre exempel på sådana strukturer gavs under fortbildningsdagen på Östratornskolan:

• Lunds kommuns övergripande målsättning för skol- och förskolegårdar.
  Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppmanat samtliga berörda förvaltningar att arbeta efter denna målbeskrivning.
  (OBS - för att kunna se den måste du ha programvaran PowerPoint och en hyfsat snabb uppkoppling)

• En norsk checklista för olika funktioner som bör finnas på skolgården.
  Denna utmärkta funktionsöversikt har vi fått från Frode Svane och Barnas landskap.
  (OBS - för att kunna se den måste du ha programvaran PowerPoint och en hyfsat snabb uppkoppling)

• En modell för "ekologiska skolgårdar" framtagen av EcoSchool Design™ i USA.
  En ekologisk skolgård är utformad för att visa, eller underlätta lärande kring, ekologiska principer.
  Sharon Danks har gjort strukturen - odling, mångfald, vatten, energi, kretslopp och delaktighet.

Den praktiska delen av dagen handlade om att använda sig av betong på skolgården. Betong är ett material med oförtjänt dåligt rykte. Det omnämns ofta som tungt och fult. Men det förekommer mycket allmänt i samhället och har revolutionerat byggandet. Det ger också många möjligheter att skapa, forma, tänka ut och ta i.
I skolsammanhang kan det vara lämpligt att börja med relativt små konstruktioner som t.ex. fågelbad, ljusstakar (av gamla läskburkar) eller krukor av olika slag men också fundament till gungor, bänkar och grillplatser.

Att gjuta i form kan vara knepigt, men samtidigt kul som problemlösning. Materialet i formen kan varieras: masonit, läkt, bräder, pappkartonger som styvas upp, plastkrukor, grova papprör eller en sandkulle. Gemensamt för alla material är att formen till slut ska tas bort när betongen har torkat.
Mönster på betongen kan göras genom att man t.ex. använder blad med grova nerver. Det går också bra att smycka ytan med stenar, keramik eller spegelbitar.

Betong finns färdigblandad i 25-kilos säckar för c:a 50:- per säck.
Man kan också själv blanda betongen med sand (s.k. 0.4 sand) och standardcement i förhållandet 4:1. Det blir billigare, men man måste tänka på att sandtransport kan vara dyr och besvärlig. Blanda med visp eller borrmaskin i en hink för mindre mängder. Använd betongblandare för större arbeten. Tillsätt vatten försiktigt så att bruket ej blir för blött.
Använd armeringsjärn eller armera med kycklingnät för bra hållfasthet. Håll gjutningen fuktig under plast några dagar så att det torkar långsamt.
För att få en fin yta kan man efteråt  kvasta på vällingliknande s.k. lagningsbruk. Detta kan även färgas med pigment.

Här är några bilder på hur vi gjorde formgjutna plattor som man kan ha i en skolträdgård:

Krukor för att plantera växter i som dekoration vid pelarna längs husen skapades också:

Sist, men inte minst, göt vi ett ringspel som är till glädje för eleverna på rasterna:

Inspirerade av hur Coombes School arbetar med historien om när London brann, byggde vi upp en liten by av pappkartonger och diverse annat material ute på skolgården. Några fick i uppdrag att skriva en liten historia om byn och som final på dagen samlades allihop vid byn och vi fick höra sagan om hur det började brinna hos smeden och även se hur byn brann.

Vi blev även visade runt på Östratornskolan, och fick se de senaste förändringarna som skett där, bl.a. en lugn och rogivande plats med en damm, och den nyanlagda trädgården Eden. Läs gärna mer om skolans spännande skolgårdsprojekt "Blommor och betong"