NATURSKOLEBLADET  Nr 43:2001
---- Träd ----

Vad är ett träd?
Ett träd är en vedväxt som är minst sex meter hög och som har en huvudstam som inte grenar sig alldeles vid markytan. Trädet består av stam, rötter och krona. Stammen fungerar som ett stöd för trädet, så att det inte välter när det blåser. Ytterst på stammen sitter barken. Den fungerar som trädets hud och är ett skydd mot insekts- och svampangrepp.

Innanför barken finns veden. I vedens yttersta del sker trädets tjocklekstillväxt genom att en årsring bildas varje år. En årsring består av en ljus ring (sommarved) och en mörk ring (vinterved). Man kan räkna årsringar för att se hur gammalt trädet är. Det är också i denna yttersta veddel som näringsämnen och vatten transporteras. I vissa kärl transporteras vatten och mineraler upp till bladen. I andra transporteras socker, som bildats vid fotosyntesen i bladen, till trädets olika delar. Sockret är löst i vatten.  Rötterna håller fast trädet i marken och suger upp vatten och mineraler till trädet. I bladen sker fotosyntesen. Det gröna färgämnet i bladen (klorofyllet) omvandlar koldioxid och vatten till socker och syre med hjälp av ljus från solen. Knopparna innehåller allt som behövs för att det ska bli nya skott, blad och blommor. De skyddas av knoppfjäll innan de slår ut. Alla träd har blommor. De olika trädens blommor slår ut vid olika tider under säsongen. En del pollineras av vinden och en del av insekter. När blomman befruktats utvecklas frukter på träden. En del frukter sprids med vinden. Bär och ollon sprids med djur. Alens frön sprids via vattendrag.

Vill du veta mer om något speciellt trädslag? Klicka då på:

  Vi får en ny vän
Gå till ett stort och pampigt, solitärt växande träd, helst med grenar ända ned i barnhöjd. Presentera trädet som en kär gammal vän till dig. Låt alla elever hälsa på trädet genom att klappa på stammen med en hand, precis som när vi tar i hand. Hur kändes barken?   Är trädet kraftigt eller klent byggt? Vad har trädet på sig idag? Vilken frisyr har trädet? Vilken hårfärg har trädet? Eller är det skalligt? Har det knopp, blommor eller frukt i håret?

En vän som man precis träffat och som man lärt känna lite närmare ställer man frågor till för att få reda på mer om honom eller henne. Låt eleverna göra en intervju. Eventuellt kan de delas upp i mindre grupper och själva gå och leta upp vars ett träd som de ska intervjua. I Miljöperspektiv, Håll Sverige Rent, sid 121 finns bra frågor att ställa till ett träd. Eleverna kan naturligtvis själva hitta på frågor. En fråga som vi brukar lägga till är att fråga trädet vad som kommer att hända det i framtiden. Övningen inspirerar till ett undersökande arbetssätt. I vissa frågor får också fantasin fritt spelrum.

Det sista vi gör innan dagen är slut är att krama trädet som en kär gammal vän.

  Besök trädet vid flera tillfällen 
Besök era träd vid olika tider på året för att se hur det byter skepnad vid olika årstider. Leta knoppar, blad, blommor och frukter.

  Relationen till ett träd
Ofta har vi vuxna ett barndomens träd. Ställer vi frågan "Har du ett träd som bara är ditt" till eleverna ska vi upptäcka att de flesta har det. Låt dem berätta och skriva om eller rita detta träd.

  Ett enkelt sätt att förklara fotosyntesen
Man kan likna bladen vid ett kök. I detta kök arbetar kocken herr Klorofyll. Hans spis är solen.  Hans råvaror är luft (koldioxid) och vatten. Maträtten som han lagar är socker. Som rest bildas syre. Herr Klorofyll är förutsättningen för allt liv på jorden. Vi andas det syre som blir över i hans kök. Det herr Klorofyll sysslar med kallar vi med ett finare ord för fotosyntes. På hösten stänger köket.

  Ett annorlunda sätt att förklara hur ett träd är uppbyggt 
Aktivitet ur “Sharing the joy of Nature" av Joseph Cornell.
Översättning och bearbetning gjord av Miljöverkstaden i Helsingborg.
Ledaren låter deltagarna bygga upp ett träd samtidigt som ledaren berättar om delarnas funktion.

• Kärnveden får bestå av två långa personer, som ställer sig rygg mot rygg. När ledaren säger till sträcker de sig med armarna upp i luften. Kärnveden är den inre stabila delen av veden där årsringarna med celler, som bildar ledningsbanor, har pluggats igen av hartser och garvämnen.
• Pålrot bildas av fyra personer som sätter sig ner med ryggen mot kärnveden. Pålroten kan bli lång och gå 10 meter ner i marken. Den gör så att trädet kan ta upp vatten från markens djup och ser till att trädet är väl förankrat och inte blåser ner när stormar härjar. Alla träd har inte pålrot, men det har detta träd.
• Sidorötter blir fyra personer som lägger sig på rygg på marken med fötterna mot pålrötternas fötter. Bred ut armarna och håret, som får bilda rothår. Rötterna grenar ut sig under marken som grenarna i trädets krona. Trädet har tusentals meter rothår som suger upp vatten från marken. Be pålrötter och sidorötter att träna på att ljudligt sörpla vatten. Visa hur de ska sörpla.
• Splintveden är den levande delen av veden och får bestå av fyra personer som ställer sig i ring runt kärnveden med ansiktet inåt och håller varandra i händerna. Splintveden transporterar vidare vattnet från rötterna uppåt till alla smågrenar och blad. Veden kan transportera flera hundra liter vatten varje dag, med i vissa fall en hastighet av 160 km/h. När ledaren säger till splintveden att ta upp vatten, så säger splintveden "Wii" och höjer armarna.
• Tillväxtdelen med sildel får bestå av ytterligare fyra personer som ställer sig som splintveden i ring och ska sträcka upp sina händer och vifta som löven. Den inre delen av detta lager bildar ny ved inåt varje år som bildar årsringar. Utåt bildas sildelen som transporterar ner maten (socker) från bladen. När de får till uppgift att göra mat ska de vifta på bladen och ta upp energi från solen och när de ska ta ner maten böjer de på knäna och säger "Woo".
• Barken bildas av resten av deltagarna som ställer sig ytterst med ryggen inåt och armarna lyfta och händerna knutna. Ni är trädets skydd. Mot vad kan barken skydda träden? (Bränder, insekter, svamp, kyla).
  
  Nu ska hela trädet arbeta:
  Kärnveden sträcker på sig med händerna upp i luften.
  Rötterna sörplar.
  Splintveden tar upp vatten genom att säga "Wii" och höja armarna.
  Sildelen viftar med löven och tar ner maten genom att säga "Woo" och böja knäna.
  Barken lyfter armarna och knyter händerna till försvar.
  Låt en barkborre komma surrande med två grenar som antenner. Den flyger runt och försöker angripa trädet. Men trädet arbetar bra och har ett starkt försvar, så be alla att ta varandra i hand och tacka varandra för ett bra arbete. Hjälp rötterna upp!

  Lyssna på trädet
Sitt under ert träd och bara lyssna. Har trädet något ljud? Låt en elev skrapa på stammen meden en annan lyssnar. Hur låter det? På våren när saven stiger kan man lyssna på trädet med ett stetoskop. Kan man höra några andra ljud som inte kommer direkt från trädet? (de ljud som trädet "hör").

  Frottage
Lägg ett papper mot trädets bark. Måla med en färgkritas långsida. Är trädets bark slät eller skrovlig? Lägg ett blad under ett papper och rita ovanpå med en snedställd blyertspenna. Nu framträder bladets konturer och nervatur. Vad har trädet sina nerver till?

  "Hämta-övningar" med blad
Hämta ett blad som är brunt, grönt, tandat, ätet på, består av flera blad, litet, stort, strävt o.s.v. En variant på detta är att du håller ett blad i din hand. Eleverna ska hämta ett likadant. Plocka två blad som är olika. Plocka två blad som är lika.

  Sortera blad
Dela in eleverna i grupper och be varje grupp samla 8 olika blad. Be dem sortera bladen som de själva tycker är lämpligt. Låt sedan grupperna cirkulera. Grupperna ska nu komma på hur de andra sorterat.

  Plocka var sitt blad av ett trädslag
Ordna dem i en färgskala.
Ordna dem i storleksordning.
Ordna dem efter hur de är nedbrutna.

  Blad och blommor
Alla träd har blommor, men många är oansenliga. Hos en del träd slår blommorna ut före bladen, hos andra är det tvärtom. Sätt upp ett diagram på väggen där man månad för månad kan fylla i när blad respektive blommor slår ut. Fundera över vilka blommor som vindpollineras och vilka som djurpollineras. Kan det vara någon fördel att blomma tidigt respektive sent? Här får du svaret.

  Lövfällningen
Tappar alla träd sina blad samtidigt? Detta kan eleverna undersöka genom att göra markeringar på exempelvis tio blad på ett träd med garnbitar som knyts runt stjälkarna. Träden läses av en gång i veckan. Resultaten kan föras in i ett diagram art för art och månad för månad.

  Knoppar
Här kan man starta med en sorteringsövning. Dela in klassen i smågrupper och dela ut ca 8 olika trädkvistar till varje grupp. Kvistarna ska sorteras i två högar där de som ligger i samma hög har någon egenskap gemensam. Därefter ska dessa två högar sorteras i vardera två högar o.s.v.  När detta är färdigt kan eleverna gå runt till varandras högar och försöka komma på hur de andra sorterat alternativt kan eleverna skriva ned på ett papper de olika högarnas egenskaper. Sedan byter man papper och försöker komma fram till hur de andra grupperna tänkt. Genom dessa övningar kan man förstå hur enkla bestämningsnycklar är uppbyggda. I Naturskoleblad 26 finns en bestämningsnyckel över vinterknoppar. Pröva denna från åk 4.

Anders Rapp döper i sin bok "Väntande, spännande natur" knopparna till olika för- och efternamn som anknyter till deras utseende t. ex. Långe Boke, Violetta Al, Hårige Rönn. Låt eleverna rita av knopparna eller göra figurer med toalettpappersrullar som Anders Rapp föreslår i sin bok. Varför inte pröva med att låta eleverna sätta egna namn på kvistarna efter deras utseende.

På framför allt al och björk går det att hålla en brinnande tändsticka under knoppen för att få den att slå ut i förtid. Pröva också att skära igenom en knopp. Här lämpar sig kastanj bäst med sina stora knoppar. Kan man identifiera vad som döljer sig inuti?  Är det blad, blommor eller både och? Pröva också att ta in kvistar när träd har fällts under senvintern för att försöka få dem att slå ut. Om du delat ut kvistar till var och en kan de få uppgiften att räkna ut hur gammal kvist de fått. Man kan se ärr efter knoppfjäll som skyddar knopparna. När knoppfjällen ramlar av blir det ett ärr kvar på kvisten. Dessa ärr kallas ringmärken. Antalet ärr plus ändknoppen är lika med kvistens ålder. Hur tillväxer trädet? Fäst ett snöre runt en kvist långt ut på en gren. Var kommer snöret att befinna sig nästa år?

  Frukter och frön
Samla frukter från olika träd. Lägg märke till att ni får leta frukter från försommaren till sen höst för att få med våra vanligaste träds frukter. Almen är först ut med frukter, mannan, som mognar redan innan skolan slutat på våren. Varför sprider växter sina frukter och frön? Hur sprider de olika träden sina frukter och frön? Pröva att så fröna.

  Småplantor
Mät upp en kvadratmeterstor yta. Räkna hur många små träd det finns i denna yta. Fundera över hur plantorna kommit hit. Är de planterade av människan, har de vuxit upp från självsådda frön eller har de vuxit ut från stubbar eller rötter? Kan alla småplantor bli till stora träd? Hur många småplantor finns i en yta om 10 kvadratmeter, 100 kvadratmeter o.s.v.

  Leta nedbrytarsvampar
Leta efter svampar som äter på trädet. Sortera dem efter var ni hittar dem t.ex. på pinnar, på stubbar, på löv. Om barken på ett träd skadas har svampsporer möjlighet att gro i detta öppna sår. Svampar som angriper levande träd kallas parasiter. De kan ta död på trädet. De svampar som kan leva på död ved kallas saprofyter. De fortsätter att bryta ned trädet. En del svampar tycker om cellulosan i trädet. Veden färgas då brun av ligninet som finns kvar i veden. Andra svampar tycker bäst om ligninet. Veden färgas då vit av cellulosan som blir kvar. Andra svampar är bara till nytta för trädet. De kallas mykorrhizasvampar och samarbetar med trädet. Svampen har ett rikt förgrenat nätverk i marken ett s.k. mycel. Det växer runt trädets rötter och blir till trädets förlängda rötter. På så sätt hjälper svampen trädet att ta upp vatten och näring. Trädet i sin tur levererar socker till svampen. Mykorrhizasvamparna kan vara svåra att skilja från de nedbrytarsvampar som lever på löv.

  Skriv en dikt
Be eleverna gå till var sitt träd. Låt dem skriva ned vad de tänker vid trädet. Gå runt med ett papper som eleverna får skriva ned sina tankar på, en i taget. Den förste får skriva överst på pappret. Sedan viker man över pappret så att näste man inte kan se vad som är skrivet. Till sist blir det klassens träddikt som läses upp för alla.

  Skapa ett träd
Bygg ett träd med hjälp av ståltråd, tidningspapper, tejp och gipsbindor. Måla eventuellt trädet när det är klart.

  Musikinstrument
Tag en pinne i vardera handen. Använd pinnarna som instrument genom att slå dem mot varandra.

  Tälja
Tälj leksaker i trä. Av bark kan man tälja barkbåtar. Ordna en tävling i ett vattendrag för att se vilken båt som kommer längst på en viss tid eller som först passerar mål.

  Kojor
Bygg kojor av grenar från träden.

  Naturväv
Gör en väv av en klyka från ditt träd. Spänn lite linnevarp från ena sidan till den andra. Väv in naturföremål eller kanske växtdelar från endast ett träd.

  Känselövning
Alla sitter i en ring. Du har själv plockat en pinne som du håller bakom din rygg. Låt pinnen gå runt bakom ryggarna så att alla får känna på den. Nu gäller det för alla att hämta en likadan.

  Byta träd
Alla markerar sitt träd med en snitsel, en ryggsäck eller dyligt. En saknar träd. På kommandot "Byt träd" måste alla lämna sina träd och hitta nya. Den som blir utan får ställa sig i mitten och bli utropare. Leken kan varieras genom att utroparen ropar en trädart. Det gäller då för alla att hitta detta träd och att hålla i det. Den som blir tagen av trädutroparen vid bytet alternativt den som sist hittade ett träd blir ny utropare. Det är tillåtet att hålla i samma träd.

  Burr
Lägg olika blad, frukter eller blandade föremål från ett eller flera träd på en vit duk. Eleverna står i en ring runt. Ett barn ska titta bort. De andra bestämmer en sak som är BURR. När det är klart får det barnet som tittade bort åter titta och peka på ett föremål i taget. De andra säger "lönnen går bra" o.s.v. tills han pekar på BURR-saken. Då skriker alla BURR och nästa får titta bort.

  Vad tog jag bort
Leken går till på samma sätt som ovan. Skillnaden är att man tar bort en sak istället. Det gäller för den som tittar bort att komma på vilken sak som saknas.

  Memory
Plasta in två blad av varje art. Korten läggs sedan med baksidan uppåt. Det gäller att hitta så många par som möjligt. Man lyfter två kort i taget. Är de inte lika vänder man dem tillbaka och det är nästa persons tur att ta upp två kort. Är de lika får man behålla dem som ett par och ta upp två nya.

  Tågleken
Stina Johansson beskriver i sin bok "Bland stubbar och kottar med barnen i mulleskogen" denna lek. Barnen får veta att de ska ut och åka låtsaståg i skogen. De får veta att tåget går till stationen Ekbacken, station Björkliden, station Rönneberga och station Asplunda m. fl. Ledaren öppnar en "biljettlucka" och barnen får köpa biljetter (löv). Tillsammans bildar barnen sedan ett tåg som kör mot Ekbacken. Alla som har rätt biljett (eklövet) får stiga av. Tåget fortsätter till samtliga stationer. Till hemresan ska barnen ha skaffat sig en likadan biljett som han/hon hade på resan dit.

Litteraturförslag:
Miljöperspektiv, Naturligtvis. (Malmberg, Olsson) Håll Sverige Rent.
Naturskola med liv och lust. (Germund Sellgren) Ön´s bokförlag.
Naturtips. (Hylén, Höglund, Lindvall) Gleerups förlag.
Väntande-Spännande Natur. (Anders Rapp) Utbildningsradion.