Innehållsförteckning

Vi är fyra lärare, tre klasslärare och en idrottslärare, som under våren 2001 genomfört ett ITiS-projekt på Palettskolan.

Vi arbetar för tillfället i en 5-6:a med 32 elever. Det passar alldeles utmärkt att arbeta projektinriktat med barn i 11-13 års åldern, då de kan ta stort eget ansvar. Den här klassen är kreativ och hugger gärna nya uppgifter, vilket ytterligare stärkte vår tro på projektet.

Två av oss hade ett liknande arbete i en tidigare klass. Vi ville nu prova att utvidga tankarna och göra ett större arbete av det. Att göra det till ett ITiS-projekt tyckte vi var en god idé och lämnade alltså in en ansökan, som till vår glädje beviljades.

Syftet med projektet är att medvetandegöra barnen om hur och varför väder och årstider skiftar under ett år. Vi vill att de ska bli natur- och miljömedvetna och uppmärksamma på hur klimat påverkar allas livsvillkor.
Vi vill också att de ska få uppleva naturen med alla sinnen, att de ska få upp ögonen för vår (människans) del i helheten och vårt ansvar för planeten jorden.
Detta vill vi uppnå genom att låta eleverna på olika sätt följa naturens växlingar under ett år.
Syftet är också att skapa kontakter med skolor på andra ställen i världen för att på så sätt tydliggöra skillnader i klimat och livsbetingelser.
Vårt arbete avslutas inte i och med denna rapport. Vi fortsätter hela året.

Vi arbetade fram följande konkreta och utvärderingsbara mål. Eleverna ska:

• kunna avläsa termometer (temperaturmätare)
  hygrometer (luftfuktighetsmätare)
  pluviometer (regnmätare)
  barometer (lufttrycksmätare)
  anemometer (vindmätare)
• kunna känna igen molntyper och veta vad de innebär
• känna till hur vindar uppstår
• känna till hur åska uppkommer
• förstå varför vi har årstider
• kunna ordna insamlad information i tabeller och diagram, samt avläsa sådana
• kunna väder- och geografiord på engelska
• ha fått kontakt med människor på andra platser
• känna till 10 flyttfåglar och deras flyttvanor
• känna till 10 av våra vanligaste vårblommor

Arbetet med att uppnå dessa mål ska föra barnen mot förståelse och insikt (se syftet).

För egen del har vi satt upp följande mål. Vi vill:

• utifrån vars och ens förkunskaper utveckla datoranvändandet
• fördjupa våra egna kunskaper i meteorologi
• utveckla samarbetet mellan olika lärarkategorier
• naturligtvis också ha bättre väder

Vi hade flera träffar innan vi drog in barnen i arbetet. Vi ägnade en hel del tid åt att bestämma de utvärderingsbara målen för eleverna. Det gällde att dra ner våra "stora mål" på ett konkret plan.
För att lära oss mer om väder och vind letade vi upp litteratur, som vi läste in oss på. Dessutom tittade vi på ett antal filmer.
Vi skaffade olika väderinstrument för avläsning – hygrometer, anemometer, pluviometer, termometer och barometer, samt en digitalkamera för dokumentation.
För att få kontakt med skolor på andra platser skrev vi två brev, ett på svenska och ett på engelska, och sedan letade vi efter skolor på internet. Vi skickade iväg ett 80-tal mail för att ha en del svar, när elevarbetet kom igång. En del kontakter fick vi också genom eleverna.
Vi diskuterade möjliga studiebesök på tex Sturup och Falsterbo fågelstation.
Arbetet i klassen skulle bestå av två delar, dels rena vädermätningar där barnen skulle arbeta i fasta grupper, dels enskilda observationer av väder och årstidsskiftningar, som skulle resultera i en årsbok.
Vi ville också jobba med tex ökenspridning och växthuseffekten med barnen.

Genomförande

Vi delade in eleverna i vädergrupper med fyra barn i varje. Varje grupp ansvarar för mätningar under en vecka. Gruppens första vädervecka började med ett möte med en lärare som gick igenom och förklarade instrumenten.

Uppgiften för veckan är att dagligen mäta temperatur, luftfuktighet, lufttryck, nederbörd och vind. Pluviometern placerades i en elevs trädgård, för att undvika sabotage. Gruppen ska också varje dag ta bilder med digitalkameran. Bilderna ska visa vädrets och årstidernas skiftningar och sedan läggas ut på skolans hemsida. Vädermätningarna har i stort sett skett efter 10-rasten varje dag.

Vi har inte styrt hur gruppen ska hålla ordning på sina mätresultat under veckan, och inte heller hur de ska redovisa inför klassen. När första gruppen skulle redovisa första gången, valde de att rita upp en tabell på svarta tavlan, där de förde in sina mätresultat. Därmed fick nästa grupp lite "matnyttiga" tips, och flertalet grupper har gjort på liknade sätt.

Vid måndagsmötena med vädergrupperna har vi försökt utveckla arbetet för varje vecka. Vi har med utgångspunkt från förra veckans grupps redovisning diskuterat hur man kan göra det ännu bättre. Vi har också "peppat" dem till att ta bättre bilder, där man tydligare ser vädrets och årstidernas skiftningar samt försökt få dem att se och redovisa sambanden mellan tex. lufttryck och temperatur. Ganska snabbt införde vi vindmätningar enligt en förenklad version av Beaufortskalan.

De har på sina regelbundna datorlektioner fått lära sig att sammanställa alla resultat i tabellform och göra diagram (se bilagor).
Vid ett tillfälle hade vi Gun Jacobsson på besök i klassen. Hon berättade om sin uppväxt på en väderstation, där modern var tredje timme, dygnet runt gick ut och gjorde samma mätningar, som vi gör en gång om dagen. Hon pratade också om olika molntyper och att man kan tyda vädret med hjälp av dem. Efter hennes besök utvecklade vi arbetet med moln genom att ha "molnlektioner". Barnen fick också i läxa att läsa in sig på olika molntyper. Under en vecka fick samtliga i klassen i uppgift att observera molnhimlen och försöka avgöra vilka moln det var och hur vädret skulle bli. Dessutom fick de se ett par filmer som beskrev moln.

Vädergruppen fick nu ytterligare en uppgift varje vecka; att beskriva molnhimlen varje dag.

Den 26:e varje månad går eleverna ut för att uppleva väder och årstid. De har då en anteckningsbok med sig där alla upplevelser nedtecknas. De vandrar runt i närområdet och insuper dagen med alla fem sinnena. Vi försöker få dem att gå för sig själv och verkligen "ta in" hur vindarna blåser, hur molnen ser ut, vilka fåglar som syns, hur långt grönskan kommit, om det är fuktigt i luften, om det luktar gräs…..
Väl inomhus igen skriver de rapporter. Till varje månadstext ritar de också en bild, som ska visa något de upplevt den aktuella dagen. Text och bild samlas i respektive elevs vädermapp för att så småningom utgöra en del av årsboken.

Vi har ett rullande schema, där olika elever varje månad ansvarar för att rapporter skickas iväg till våra vänskolor. En rapport ska skickas till Piteå och en ska skrivas på engelska för att sändas till Nottingham. Det är de två kontakter vi fått så här långt.

I början av projektet samlade vi svenska väderord som översattes av eleverna till engelska. Sedan rättade och sammanställde vi så att alla har en ordbank inför den engelska rapportskrivningen. De orden kommer också som läxa, ett antal i taget. Vi har också gjort ett memoryspel för att hjälpa eleverna att ytterliggare befästa de nya glosorna.

Vi har sett filmer som berättar om årstidernas växlingar och om väder och vindar. De har hjälpt oss att förstå vad som händer när det "blir väder". Filmerna har givit upphov till stora diskussioner där allt från älvdans till åskmoln har dryftats.

Vi sammanställde en enkät för att ta reda om varje elev använt alla mätinstrument och för att se vilka flyttfåglar och vårblommor de kände till

På ett blädderblock i klassrummet "samlar vi " fåglar och blommor. Efterhand som någon ser en ny fågel eller en ny blomma skrivs den upp med datum för upptäckten.

Blommorna har de fått avbilda med akvarell på växtpapper. Den bilden ska så småningom in i respektive årsbok. De ska också få lära sig att scanna in bilden, så att de kan få var sin "datorbild" av sin blomma och ha en möjlighet att få se den på hemsidan.

Vi har varit på fågelexkursion för att se om vi kan upptäcka "våra fåglar". Eleverna har fått ta reda på vilka av fåglarna som är flyttfåglar och fått dokumentera deras flyttväg. Det har vi gjort genom att på en stor världskarta rita in rutterna. Målade bilder på fåglarna har fått visa vem som flyger vart (bil.13).

Parallellt med väderprojektet har vi arbetat med Asien, Afrika och Nordamerika. I det arbetet har diskussioner runt olika klimattyper, och hur de påverkar människors livsbetingelser, varit en betydande del. Tex har vi pratat om monsunvindar i Asien och ökenspridning i Afrika

Vi var på vårt första ITiSmöte i januari, och därefter startade vi vår planering för projektet. Redan i planeringstadiet hade vi svårt att hitta tider, när vi kunde träffas alla fyra. Detta problem har följt oss som en röd tråd under projektets fyra månader. Med facit i hand tycker vi att det varit bättre om projektet startat under hösten för att mynna ut i rapportskrivning under våren. Det känns som om vi knappt hunnit starta, förrän det är dags att skriva rapport.
Eftersom vi håller på under ett år upplever förmodligen inte eleverna samma stress som vi.

Arbetet med eleverna har känts övervägande positivt. Deras "väderögon" har öppnats, och de observerar vädrets skiftningar på ett helt nytt sätt. Arbetet har ytterligare förstärkt deras förmåga att uppleva omvärlden med alla sina fem sinnen.
Vårt parallella geografiarbete har hjälpt till att fördjupa och befästa kunskaperna om hur väder och klimat påverkar människors livsbetingelser.

Våra försök att skapa kontakter med skolor på andra platser har endast resulterat i två svar, ett från Piteå och ett från Nottingham. I skrivande stund (8/5) har vi fått tre rapporter från Piteå (januari, februari och mars), och ingen från Nottingham. Vi kan konstatera att det inte är helt lätt att hitta intresserade kontaktskolor. Dock gör vi förnyade försök till hösten.

När vi gjort enkäten kunde vi konstatera att så gott som alla elever använt samtliga mätinstrument, och de flesta har tyckt att det var roligt. När barometern gick sönder dröjde det flera dagar innan några observanta elever påpekade det orimliga i att lufttrycket var oförändrat trots variationer i de övriga resultaten. Förhoppningsvis lärde de sig efter denna episod att bedöma rimligheten i sina resultat.

Andra mätomgången har en del elever upplevt lite tjatig. och vi funderar nu på hur vi ska utveckla mätningarna för att bibehålla intresset hos eleverna nästa termin.

Det har varit väldigt svårt, både för oss och för eleverna, att klara av att tyda moln. Läxan att försöka identifiera dagens molntyper visade sig vara alltför komplicerad. Vi tror att detta dels beror på att det var en grå period i början av mars, dels att det är väldigt svårt att skilja olika molntyper åt. De är sällan renodlade enligt läroboken. Skam den som ger sig – till hösten gör vi nya försök.

I diskussioner med klassen framkommer tydligt att många elever har förståelse för hur vindar uppstår. Här har utmärkta väderfilmer hjälpt till.
Åskan tar vi i augusti när det är aktuellt…
Filmen vi såg för att förklara årstiderna var väldigt åskådlig, och elever kunde sedan med hjälp av jordglob förklara förloppet.

Det är tydligt att eleverna lärt sig göra diagram på datorn, då de i vårt parallella geografiarbete obehindrat använder sig av denna nya kunskap med hjälp av Microsoft Excel.
Ännu har inte alla hunnit skriva engelska rapporter, men alla har haft väderord som glosläxa. För att hjälpa dem att lära sig orden har vi använt oss av memoryspelet, vilket har uppskattats.
I den enkät vi genomförde visade det sig att kunskapen om flyttfåglar och vårblommor var ganska skral. Vi kommer att ge dem samma enkät i slutet av terminen för att se om de då kan mer om detta.

Det vi upplevt som väldigt positivt för vår egen del är framför allt det nya samarbetet mellan oss i gruppen. För idrottsläraren har den största förändringen varit att över huvud taget vara med i ett arbetslag.
En annan vinst med projektet är att vi fördjupat våra kunskaper i meteorologi och upptäckt tjusningen med ett helt nytt ämnesområde.

I läsandet av olika ITiS-rapporter har vi bl.a. fastnat för den som handlar om olika inlärningsstilar. Den har inspirerat till vidare läsning inom området. Dessutom har det som ringarna på vattnet spridit sig till resten av skolan och lett till att vi köpt in elevmaterial för att diagnostisera vilken inlärningsstil var och en har. Det har också påverkat vår egen inställning till hur vi har det i klassrummen, t.ex. har vi musik i ett rum och tyst i ett, så får eleverna välja vilket de vill sitta i.

I en rapport som handlar om europeiska skoldatanätet har vi fått matnyttiga tips om hur vi kan gå vidare i vårt sökande efter kontaktskolor.
Vi har alla fördjupat oss i datoranvändandet men hade välkomnat utbildning i ämnet, t.ex. i hur man använder datorn i undervisningen. Det hade också varit bra med fortbildning i olika program och hur man hanterar datorn.
Det har varit väldigt positivt att vara så många vuxna mot en barngrupp. Både elever och personal har haft glädje av att vi kunnat dra nytta av varandras kompetens. Ingen av oss hade ensam gett sig i kast med ett så omfattande arbete.
Det svåra har varit att få tiden att räcka till och att hitta mötestillfällen för planering och utförande.

Att använda närområdet i undervisningen är inget nytt, men projektet har gett oss anledning att gå ut ännu oftare.
Eleverna har lyckats ta det ansvar som vi hoppades på när vi planerade arbetet. Det hade förmodligen inte gått att genomföra med yngre barn, eftersom mycket av arbetet bygger på att de kan utföra mätningar och sammanställa dessa på egen hand.

Slutligen kan vi konstatera att det i skrivande stund verkligen är bättre väder, men just nu ifrågasätter vi den del av målet, eftersom vi måste sitta inne framför datorn med fällda persienner.

Andbert, P-G & Mattsson,Gunilla: Väder och vind.
Andersson, Bo: Klassrummet – den sista utposten i ett förlegat system.
Boström, Lena: Från undervisning till lärande.
Bjessmo, Lars-Erik: IT – ett fönster mot världen?
Broman, Örjan: Hur mätningar med dator som verktyg kan stimulera ett undersökande arbetssätt.
Cronsioe, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling.
Det öppna lärorummet som grogrund för kunskapande. Skolverket
Engström, Ulf & Sandred, Jan: Sanning eller konsekvens.
Ford, Adam: Om väder.
Granström, Kjell & Colnerud Gunnel: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete.
de Haen, Wolfgang: Vädret året runt.
Holmlund, Britt-Marie: Tema – ett sätt att arbeta och lära.
Hylén, Jan: Europeiska skoldatanätet / Ett fönster not omvärlden.
Internet på gott och ont. Skolverket.
Kerrod, Robin: Lär dig om väder.
Kylemark, Mimmi & Winther, Mia: Elevaktiva arbetsmetoder.
Lundin, Ylva: Storyline.
Parker, Steve: Kul att kunna om väder.
Pohlman, John & Klinting, Lars: Pohlmans väderlek.
Szekely, Christina: Från redskap till läromiljö.
Säljö, Roger: Lärande då och nu.
Wood, Jenny: Oväder.

Bangladesh "Att leva vid och av havet". Ge 182
Kan jag sitta på ett moln? Fy 33
Regnet kommer till Afrika. Bi 014
Under Afrikas sol. Bi 225
UR-program Runt i naturen, serien "Planeten jorden": nr 3, Sol och värme. och nr 4, Väder och vind.
Varför blåser det? Fy 34
Öken. Ge 033