|
|||||
| Om
du vill få in naturen i huvudet, får du ta huvudet ut i naturen. (F.Frennhoff) |
Sedan mitten av 1990-talet bedriver många skolor i Lunds kommun regelbunden pedagogisk verksamhet utomhus. Enligt en undersökning gjord vintern 2001/2002 har de flesta skolorna i Lunds kommun nu regelbundet schemalagda utedagar med eleverna. Mer än 100 klasser är ute en gång i veckan hela året om. I genomsnitt har klasserna mellan 25 och 30 elever. Det innebär att mellan 2500 och 3000 elever varje vecka får en utedag i naturen. Eftersom ett skolår omfattar fyrtio veckor ger det ... |
... minst 100 000 elevutedagar per år !!
Här kan du läsa Elisabeth Hurtigs
Masters-uppsats från 2002 |
||
| Se också hur tankarna går i vårt grannland Norge:
|
|
|
Ibland är det lätt att se hinder när man står inför en förändring. Men tänk om uteverksamhet var det "normala" i skolans värld. Hur skulle ett förslag om inneverksamhet då tas emot? Det kan vara nyttigt att vända på argumenten ibland, att göra en synvända. Läs mer >> |
Mycket av utepedagogiken i Lunds kommun blev dokumenterad och synliggjord i samband med den statliga ITiS-satsningen. Vi vill genom exemplen nedan ge er en inblick i denna fantastiska skolutveckling.
| Flygelskolan (2001) En breddning och fördjupning av utepedagogiken Efter att ha arbetat med utedagar en dag i veckan sedan 1994, ville skolan dels fördjupa pedagogiken, dels bredda den till att omfatta samtliga elever. Med IT som verktyg synliggjordes resultatet för alla (åk F-5). |
Gråsparvskolan (2002) Närmiljön - Värpinge förr och nu Med utgångspunkt i elevernas egna frågor, ett historiskt och ett nutidsperspektiv, försökte arbetslaget inspirera dem att söka ny kunskap om sin egen närmiljö (åk 1-2). |
Gunnesboskolan (2000) Träd in i ITiS Med utedagar varannan vecka skulle eleverna på ett konkret och naturligt sätt få en helhet i sitt lärande. Digitalkameran användes flitigt för att synliggöra resultatet (åk F-3). |
Hubertusgården (2001) Nöbbelöv - Vår närmiljö Genom att utnyttja både utedagar och tematid fick eleverna lära känna sin skola och upptäcka närmiljön. Arbetet dokumenterades med digitala bilder (åk F-2). |
Häckebergaskolan (2002) Dokumentation av våra utedagar Genom att dokumentera sina utedagar ville arbetslaget visa att utedagarna är lika mycket skola som all annan undervisning. Barnen blev nöjda och stolta över sitt arbete (åk F-3). |
Idalaskolan (2000) Vårt livsiktiga vatten För att få eleverna att förstå behovet av vatten, vattnets egenskaper och kretslopp samt livet i vattnet, provades enkla experiment oh naturnära upplevelser (åk F-2). |
Klostergårdskolan (2000) Vindspelets uteblad En "bifrostinspirerad" temamodell kombinerades med utedagar en gång i veckan. Det lyckade resultatet dokumenterades först i egentillverkade böcker för elever och personal, sedan på webben (åk 2). |
Lunds Montessorigrundskola (2000) Kunskapsbanken Med ett elevaktivt arbetssätt och Sankt Lars-parken som skolmiljö startades uppbyggnaden av en kunskapsbank på skolans server och intranät (åk 3-7). |
Oskarskolan (2002) ITiS på Oskarskolan Under utedagar året om har eleverna arbetat med träd i skolans närhet och djur i skogen. Arbetet dokumenterades digitalt och elevarbeten samlades till en databank (åk F-1). |
Palettskolan (2001) IT ute i ur och skur Genom att använda uterummet som klassrum fick eleverna följa naturens växlingar under ett år. Nyvunna kunskaper om väder och årstider delades med elever på andra ställen i världen (åk 5-6). |
Palettskolan (2001) Vår skolgård och närmiljö Skolgården användes som ett verktyg och hjälpmedel i undervisningen. Inom tre teman - trädgårdslandet, träden på skolgården och fåglarna i närmiljön - fick eleverna följa årets växlingar i naturen (åk 1). |
Revinge skola (2000) Naturens sagor Med storyline som metod och naturen runt skolan som pedagogisk arena, blev eleverna mer nyfikna, engagerade och intresserade av djur och natur (åk F-3). |
Svenshögsskolan (2000) Naturnära Ett undersökande arbete av Barnens skog och bäcken vid Sankt Hans backar i Lund gav eleverna möjlighet att upptäcka naturens mångfald samt undersöka och dokumentera förändringar i området (åk 2-3). |
Vallkärra skola (2001) Ta i trä(d) Skolgårdens träd och buskar inventerades, vilket bl.a. ledde till en trädhemsida med en faktadel och en del som handlar om trädens betydelse i konstens, sagornas och människans värld (åk 3-6). |
Vikingaskolan (2001) PBL i de lägre årskurserna Genom ett problembaserat arbetssätt fick eleverna lära sig ekologi om sorkar och möss. Rapporten ger läsaren både en introduktion i arbetsättet och goda råd till kollegor som önskar pröva det själv (åk 1-2). |
Vårfruskolan (2000) Träd 1 Med träd som utgångspunkt inventerades och utforskades, under skolans utedagar, olika områden i och omkring Lund. Erfarenheterna dokumenterades som en trädtidning på webben (åk 3+5). |
Vårfruskolan (2001) Träd 2 Under skolans utedagar belystes temat "Träd" ur många olika synvinklar. Genom ett ämnesintegrerat arbetssätt ville man öka förståelsen för helheten i trädens kretslopp, liv, utveckling och kringmiljö (åk F, 2 & 4). |
Kerstin Ekman vid Genarps skola gjorde 2002 en uppföljning av skolans ITiS-arbete Utedagar som pedagogiskt redskap (pdf) Studiens syfte är att ta reda på eleveras uppfattning om utedagar. Hur upplever de utedagar? Vad tycker de att de lär sig? Vilka åsikter har föräldrarna om skolans utedagar? Urvalsgruppen bestod av elever i åk F-3 som för tillfället hade utedagar, samt elever i åk 4--5 som tidigare haft utedagar. |